NÄRPESGÅRDEN 1936-2016
14.6 1936 invigdes Närpesgården. Tidningen Syd-Österbotten utropar ”Vare det genast sagt, att det fyller ändamålet på ett utomordentligt sätt, ja, det finner icke lätt en like i sitt slag”. Byggnaden som ritats av W Forsén var 37m lång, 28,5 m bred och hade 7 m till takkanten. En biograflokal som fanns i en skild flygel om 11x14 meter hade sittplatser för 236 personer. Festsalen inklusive läktaren rymde 417 numrerade platser. Scenen var närmare 80kvm och i anslutning till denna fanns även lager, klädloger och rekvisitarum. På övre våningen i Närpesgården fanns kommunens centralbibliotek och det sk. klubbrummet. Huset rymde även en vaktmästarbostad.
Ungdomsföreningen omfattade vid denna tid Näsby, Bäckby och Kåtnäs byar och hade grundats 1934.
Närpesgården 1948.
Foto: Erik Hägglund
Festsalen i Närpesgården med läktaren i bakgrunden
Foto: Karl Hägglund
Bruno M. Nyberg. Mångårig projektorskötare på Bio- Bio.
Närpesgården blev en lokal som sällan stod tom. Danser, Luciafester, medlemsjulfester och revyer avlöste varandra. Revytraditionen växte sig speciellt stark och satsningarna på revyspexen var genom åren stora.
I byggnaden inhystes det sk. Centralbiblioteket1936-60. Bingo, bordtennis, gym och disco fann sin plats i huset tillsammans med skolteaterföreställningar och tonårsträffar. Filadelfias solskenshörna torde under en period ha hållits där och Närpesgården blev också platsen för militäruppbåd, skärmbildsundersökningar och fungerade även som vallokal i Näsby.
Närpesgården fick stå i centrum för celebra besök, bland annat då president Urho Kekkonen med fru Sylvi Kekkonen besökte Närpes 1959. Området bakom Närpesgården gästades inte bara av presidenten, där hade även cirkus och tivoli sin givna plats.
Presidentparet med följe kommer till festplatsen på baksidan av Närpesgården
Foto: Karl Hägglund
I väntan på presidenten
Foto: Karl Hägglund
Närpesgården och biotavlan i högra kanten.
Foto: Karl Hägglund
Nyårsrevy. I mitten Torsten Strandberg som bl.a. fungerade som brandchef.
Luciafest i Närpesgården. Lucia Marina Smeds.
Foto: Karl Hägglund
I Österbottniska posten kunde man 19.10 1972 läsa ”Närpesgården blir kulturhus”. Byggnaden hade genomgått en omfattande renovering, bland annat förstorades scenen, två stora öppningar togs upp mellan festsalen och serveringsrummet , nya klubb- och mötesrum inreddes och färgsättningen i hela lokalen ändrades från det mera traditionella vitgrå till varma starka färger, som man ansåg skulle ge en helt annan stämning. 21.10 skulle allt vara färdigt.
Tisdag 31.10 1972 brann den nyrenoverade Närpesgården ned till grunden. Branden var mycket häftig och många näsbybor har minnen av händelsen. Morgonen då det brann blåste en sydvästlig vind. Det betyder att vinden låg i riktning mot taxikuren, mot Gulls hus och mot Björkmans hus. Stora flagor landade på taket på dessa hus. Ingbergs hus alldeles norr om Närpesgården sprutade man vatten på för att förhindra att det fattade eld. Det var dramatiskt och nära en storbrand. Taxiskylten smalt och lågorna syntes ända till Näveråsen berättar vittnen.
Mindre än ett år efter branden fattades beslutet om att bygga upp en ny Närpesgård på samma plats. Kostnaderna beräknades till 1,5 milj mark med en bottenplan om 1200 kvm. Tyvärr steg byggkostnaderna drastiskt, vilket ledde till att man beslöt bygga den nya närpesgården i två etapper. I första skede byggdes biograf, discotek, cafeteria, vaktmästarbostad och klubbutrymmen. Närpes byggnadsbyrå uppförde huset medan en planeringsbyrå i Vasa med Bengt Cygnel i spetsen stod för ritningarna. Föreningen fick dock aldrig de ekonomiska muskler som behövdes för att skede 2 av bygget, dvs fest- och danssalen, vilket innebar att den traditionella ungdomsverksamheten begränsades. Discodanserna var ändå populära så dicoteket användes i stor utsträckning för ungdomsdanser. Biografen var också viktig och föreningen fortsatte att driva verksamheten i det nya huset med utrustning inköpt av Henry Teir. Trotjänaren Einar Becker drev den ensam i flera år i föreningens regi mot ersättning. Sedan tog Stig Hägglund och därefter Johnny Södergård över. Biografsalen fick i slutet av 1980-talet ett ytterligare användningsområde då man började spela revy från biografscenen. Cafeteriadelen hyrdes ut och den första hyresgästen blev Anttis Grill som drevs av Antti Manninen. 1982 såldes den rörelsen för att ersättas av Närpes första pizzeria kallad Alexandro.
Närpesgården med Viking Bar och Bio- Bio. ca 2000
Foto: Stig Hägglund
I slutet av 1980-talet började man spela revy i Närpesgården igen.
Foto: Staffan Svarvar
Området kring Närpesgården utnyttjades för olika festligheter, här en bild från tomatrock som hölls i samband med Tomatkarnevalen.
Foto: Staffan Svarvar